När Sandra kom hem igår var hon väldigt nöjd men väldigt trött. Hon hade plockat en fin bukett med vårblommor till sin mamma, minsann. Eller, hon hade väl fått hjälp med själva plockningen, men dom var allt till mamma, sa hon ♥
Hon fick i sig lite mellis och ville sen vara ifred i sitt rum ett tag, för att varva ner lite. Tänk att hon klarar att gå undan och ta det lugnt ibland nu. Vi har ju försökt träna på det och nu börjar det ge resultat. Ja, inte alltid, men ibland iaf, och det är toppen!
För annars är hon ju sån att hon vill vara med på allt och kör på tills hon stupar, vilket ju inte är så bra eftersom hon blir sjuk då, och medtagen i flera dagar efteråt. Jag kommer knappt ihåg när hon var tröttsjuk senast. Sjuk har hon ju varit, förstås, men den där tröttsjukan, som orsakas av för mycket intryck… det var länge sen. I somras, tror jag… eller möjligen i höstas…
Nåja, jag var ju beredd hela tiden när hon grejade i sitt rum, förstås, men hon var nog nöjd där inne i nästan en timme, och det behövde hon, märkte jag. Sen var hon lugn, och mycket piggare igen, så det blir nog med all säkerhet fritids idag med.
Ja just det… Hon öppnade ju Marithas paket när hon kom hem, men var för trött för att orka vilja pyssla, så vi sparar alla fina saker till helgen då vi säkert kommer att få en hel del pysseltid. Tack, Maritha, du är verkligen gullig som tänker på Sandra, det gör mig alldeles varm om hjärtat ♥
Och påsken närmar sig med stormsteg, men vi tror inte att Sandra har nån vidare aning om det. Iaf har hon inte pratat nånting om påsken, och glada är vi så länge det varar. Det innebär ju en lugnare Sandra vilket blir trevligare för alla.
Idag ska jag lägga in stekt strömming hade jag tänkt. Nåt annat avancerat blir det inte på påskbordet i år. Det brukar det visserligen inte bli andra år heller, men lite mer mat brukar jag nog göra. Det är ju tur att man kan köpa det mesta nästan klart…
Åsa undrar om man får hjälp av assistansbolaget att göra en ansökan om assistans. Ja, det får man. Man får väldigt bra hjälp med det, eftersom dom vet vad man ska skriva och hur. Dom hjälper också till att överklaga om det skulle behövas.
Kommer man upp i mer än 20 timmar i veckan så är det F-kassan som har hand om det och inte kommunen.
Det låter inte klokt att din kommun har nekat att köpa tjänster, i form av skola, från närliggande kommuner. Jag tror faktiskt inte dom får det… Finns det ingen anpassad verksamhet i kommunen så ska man nog erbjudas plats i grannkommunerna. Det har jag bestämt för mig, men kanske nån av mina fina läsare kan det där bättre?
Sandras skola ligger ju i en grannkommun, eftersom det inte finns någon skola för personer med autism här där vi bor. Det var kommunen som erbjöd den möjligheten för det var (påstod dom) billigare än att starta en verksamhet här.
Jaha, idag är det skärtorsdag, minsann. Ni får ha en fin dag, alla som kikar in här. Extra stort tack till er som skriver några rader, det är alltid roligt :)
♥ Kram ♥