fredag 9 maj 2014

Tema – Kommunikation – Förståelse

Sandra pratar mer än hon förstår, men ibland förstår hon mer än man tror.

Det blir väldigt lätt för mycket prat om det inte finns nån där som kan styra samtalsnivån rätt.


Sandra är snart 20 år, och babblar gärna på om både det ena och andra, och det verkar ofta som hon är intresserad och vill veta allt om alla. Hon ställer väldigt ofta frågor när man har ett samtal med henne.

Men man måste hålla nivån låg om hon verkligen ska förstå det hon hör och hinna samla intrycken. Pratar man som man gör till en tvååring så brukar det gå bra. Korta enkla meningar och inte för fort och för mycket. Det bästa sättet att berätta något för Sandra, som hon behöver förstå, är att ta hjälp av bilder. (Antingen på schemat eller genom att rita)

Att be om hjälp klarar hon inte, så där gäller det att vi runt henne kan läsa av, tolka och förstå hennes signaler. Hon kan inte berätta hur hon mår och vad hon känner och frågar man svarar hon nästan alltid ”Inte så farligt” eller ”Det är bra nu” oavsett hur hon mår.

Ställer en okänd person en ledande fråga som Sandra inte förstår, så kan man räkna med medhåll. Inte sällan som s.k. eko-tal. Förstår hon inte så håller hon med och härmar, för hon vet inte vad vi förväntar oss för svar.

Det där ställer förstås lätt till med problem om Sandra inte har någon med sig som känner henne väl. Samtalen kan sluta precis vartsomhelst om man inte hjälper henne på rätt väg. Och vill man då ha svar utifrån vad Sandra själv känner, så går det ju inte att hjälpa henne om man inte vet vad hon känner…

Sandra har ett ganska bra språk, och ett väldigt bra ordförråd i förhållande till hennes språkförståelse. Jag är väldigt tacksam över att hon pratar mycket och gärna, och att det går att samtala med henne om man gör det på rätt sätt. Men det är väldigt lätt att man ställer för höga krav på henne för man tror att hon förstår.

Det händer ganska ofta att man märker på Sandras reaktion, ibland långt efteråt, att hon inte alls hade förstått det man trodde hon förstod. Och det händer titt som tätt att hon tolkar saker på ett annat sätt än vad vi tror.


Hon frågar väldigt ofta ”varför” om det mesta, men förstår hon ordet ”varför” eller är det så att hon tror att man ska säga ”varför” och på så sätt svarar den andra personen? Vill hon verkligen veta ”varför”?

Svarar man på alla varför så kan det sluta precis hursomhelst, och alltid över Sandras förståelse. Det är inte alls säkert att hon faktiskt undrar varför…

”Varför är det rosa dagen imorgon?” Betyder säkert inte just det, alltså hon undrar inte varför det är lördag imorgon, utan jag är ganska övertygad om att det står för nånting annat. Hon vet kanske inte hur hon ska säga ”Det är lördag imorgon” eller ”Jag längtar till imorgon”

Att försöka besvara frågan skulle förvirra både mig och Sandra. Det har hänt att jag har svarat ”Det står så i almanackan” men det svaret gör ju inte Sandra klokare. Då är det bättre att bara svara ”Ja, det är lördag imorgon” Eller, om hon är pigg och jag märker att hon vill kommunicera med mig ”Ja, det är rosa dagen. Vad heter den?”

”Varför är xxx sjuk?” betyder ju troligtvis inte det hon frågar. Skulle jag försöka svara på frågan, att xxx kanske har blivit smittad av förkylningsbaciller och därför är sjuk, så får inte Sandra veta det hon behöver veta för att bli lugn. Hon skulle då säkert bli orolig och fortsätta tjata om varför xxx är sjuk.

Det skulle kunna leda till utbrott om jag inte svarade på det hon egentligen frågar efter, nämligen ”Vem möter mig på korttids istället?” Hon vill inte veta varför xxx är sjuk, utan hon behöver gå igenom schemat och se personerna som ska vara med henne när hon kommer till korttids.

Det här är ju ganska omöjligt att veta om man inte har personkännedom, men även vi, som har känt Sandra i snart 20 år får använda fantasin ordentligt ibland för att veta vad det hon säger betyder.

Bilderna hämtade från Amatörfotografen

Jag rekommenderar er verkligen att gå in på Neurobloggarna den här veckan. Där finns många intressanta inlägg i temat ”Kommunikation” Passa på att gilla och dela sidan på en gång. Att sprida kunskap och förståelse kan vi alla hjälpa till med. Tack!

Vill ni läsa mina temainlägg från förra omgången vi hade tema kommunikation, eller andra temainlägg från mig, så har jag samlat ihop dom under fliken ”Tema” här ovan. Vill ni läsa dagens vanliga blogginlägg så scrollar ni vidare.

.

2 kommentarer:

Photo by Maria sa...

Just det där med att lära känna och försöka förstå vad de menar och just förstår har jag ett gäng härliga barn och ungdomar nu på mitt nya jobb på Korttids som jag skall lära känna.. Det gäller att vara lyhörd och försöka läsa.. Inte alltid lätt men vi vet ju vad det handlar om.. Värre är det med möten med andra som inte förstår barnens svårigheter och helst när det inte syns utanpå och det låter så bra det de säger..
Barnen behöver de som förstår dem runt sig..

Kram Mia

Bellan sa...

När jag läser påminns jag om ett läkarbesök för ett par år sen. Jag hade förberett läkaren på hur han skulle bete sig, men det visade sig att han inte alls tagit det till sig. Frågorna han ställde till Turbo i det läget fick han typ Goddag yxskaft till svar på. Helt tokiga svar och det märkte han förstås. Turbo var pressad och i en främmande miljö och då kan man inte förvänta sig vettiga svar. Det visar att de måste kommunicera genom någon annan som förstår dem väl.

Kram påre <3
//Bellan