I
det senaste inlägget skrev jag om dom viktiga små detaljerna. Hur små
förändringar påverkar Sandra och att det vi inte ens lägger märke till ofta kan
vara en stor grej för henne.
Det
är förstås inte helt lätt att bygga upp hela tillvaron på små viktiga detaljer,
det förstår vem som helst. Ju fler rutiner som kan missas, desto lättare blir
det ju missar. Därför försöker vi förenkla det som går att förenkla.
Skapade
rutiner kan faktiskt t.o.m. bli stressande för Sandra om vi inte håller det på
en anpassad nivå. Så det gäller att se upp mest hela tiden. Som jag skrev i ett
annat inlägg för ett tag sen, när Sandra ville ha glass. Man måste tänka sig
för innan hon får en glass, och det har ingenting med själva glassätandet att
göra. Det handlar bara om rutinerna.
Om
Sandra får en glass i en viss situation, så blir det väldigt snabbt en rutin
för henne. Så om hon ska äta glass så måste man se till att undvika risken för
rutin. T.ex. inte köpa glass första gången på ett nytt ställe, eller ge en
glass två gånger i rad, i samma situation. (Om det inte är en situation där det
går bra med glass varje gång, förstås).
Gör
man det så förväntar sig Sandra att det ska vara likadant nästa gång, och då
har man ganska snart ett problem. Det gäller ju det mesta som Sandra vill ha
eller göra. Är det inte viktiga rutiner så försöker vi undvika att skapa dom.
Som
exempelvis klädernas färg. Sandra säger ofta vilken dag kläderna har, eftersom
alla dagar har en färg. Så jag brukar svara med ”Nämen, en lördags-tröja (rosa)
på en torsdag (brun) vad knasigt” Eller ”Nämen har du en tisdags-tröja på en
tisdag (blå) det passar ju bra”. Det tycker Sandra är roligt, men det gäller
att hon inte har ”rätt dag” på sina kläder för ofta, för om hon fastnar i den
rutinen blir det krångligt…
”Pappas
klocka” blev en jobbig rutin för jättelänge sen. Sandra gillar klockor och vill
alltid låna allas klockor. Det får hon förstås, men det är bra om man först lär
sig hantera situationen, för att undvika problem med låsningar och utbrott. Och då
är det lättare för en själv, och även lugnare för Sandra i längden, att inte
låta henne låna klockan. Helst undvika att ha klocka på sig... Om man inte
tycker det är okay att hon lånar den varje gång i den situationen, och även ser
till att ha den till hands varje gång. Men huvudsaken hon vet vad som gäller,
och är man tydlig med det så brukar Sandra rätta sig efter det utan större
problem. Bara man inte ändrar rutinen utan förberedelse, för då skapar man utbrott.
När
hon träffar en vän som hon inte träffar så ofta, får hon alltid låna en
speciell klocka. Men det är inget problem, eftersom vännen vet hur viktigt det
är, och ser till att rutinen hålls varje gång. Det är dessutom en situation som
är lite speciell och högtidlig, kan man säga. Då är det lättare att ha såna
rutiner. Det blir ju förstås svårare när det händer titt som tätt, i vardagen.
Åter
till ”pappas klocka” för länge sen. Närmare bestämt när Sandra var liten, och
innan vi hade lärt oss hantera alla situationer. Hon ville jämt ha ”pappas
klocka” så hon fick låna den. Det slutade med att hon ville ha den hela
dagarna, och behövde Göran den själv nån gång så blev det gnäll direkt. För att
undvika utbrott fick hon ha klockan.
Nu
kanske ni tänker att det ju bara var att köpa henne en egen klocka. Nä, så
enkelt är det inte. Hon har massor med klockor, nämligen. Hon gillar dom och
har dom ofta på sig, men att låna någons klocka är en annan sak.
Vi
märkte att ”pappas klocka” tillslut blev stressande, och Göran ville ju ha sin
klocka själv ibland. Så vi beslutade oss för att bryta vanan. Jag gjorde
schemabilder av klockan och vi bestämde vissa tider då hon fick ha den, som vi
satte på schemat.
I
början var det många klock-bilder utspridda över nästan hela dagen, men sen minskade
vi det efter hand, med noga förberedelser så Sandra var med på noterna hela
tiden. Idag sitter bara en klock-bild på schemat, efter tv-stunden på kvällen. Klockan lämnas tillbaks igen när nattningsproceduren är klar. Det är bara då
hon lånar ”pappas klocka” och så får det vara, eftersom det är viktigt för
Sandra. När Göran inte är hemma så finns det en extra-klocka som används på
samma sätt.
Det
där med rutiner, när dom är viktiga, eller när dom stressar, eller när dom
skapar problem, eller när dom behövs… är minsann inte så lätt. Och Sandras liv
är fullt av dom, överallt, hela tiden. Dessutom skapas nya rutiner blixtsnabbt,
om man inte ser upp.
Ni får ha en trevlig helg.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar