När
någon, som inte känner Sandra, påstår att hon kommer bli av med sin assistans
för att en annan person har blivit det, som har samma svårigheter och behov som
Sandra, då blir jag faktiskt förbannad. När det sen visar sig att den personen
som ”har samma svårigheter och behov som Sandra” ligger på en helt annan nivå,
och klarar saker som inte finns på kartan i vår värld, då blir jag faktiskt
inte mindre förbannad, kan jag säga.
Sen
har jag vänner som har barn med större behov och svårigheter, eller åtminstone
lika stora fast på ett tydligare sätt än vad Sandra har, alla behöver ju
individuell anpassning och ingen kan nånting utan den. När dom individerna blir
av med sin assistans, då blir jag orolig. För då kan även Sandra bli av med
den.
När
dom mest utsatta individerna som är lika beroende av andra som barn i åldern
0-2 år inte får sin assistans beviljad, då är det nånting i vårt samhälle som
är riktigt galet!
Sen
blir jag ännu mer förbannad över sånt här. Faktiskt.
Idag är det Internationella dagen för handikappade. Ut
och manifesta, ni som kan och bryr er! Här finns info.
Mvh
En som inte är på humör just nu.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar